|
Patriks sida (Bilaga: "Vad styr behov och motiv?") Patriks sida 1 (2006-10-18) Patriks sida 2 (2006-12-12) Patriks sida 3 (2007-03-29): Patriks sida 4 (2007-12-21) HEJSAN ALLA FTK -MEDLEMMAR!Äntligen så kommer det åter ett par rader från mig till er. Jag kommer att redovisa i korta ordalag vad som har hänt och gjorts från april och framåt till dags datum. April: Den 6 så åkte en buss med 50 personer till Mässhallen i Göteborg för att få uppleva Davis Cup mellan Sverige och Argentina. Det spelades kvartsfinal på ett ruskigt snabbt underlag bland 4000 ivriga påhejande svenskar och argentinare. Mats Wilander som är coach för laget hade tagit ut Thomas Johansson och Robin Söderling i singelspelet. Fredagens matcher som vi såg blev Thomas mot Nalbandian, vinst i en välspelande och rafflande 5-sets match. Robin betvingade Del Porto i en tuff tre sets match. På lördagen spelade Björkman tillsammans med Thomas mot Nalbandian och Canas alltså bästa möjliga motstånd i alla matcher. Svenskarna vann komfortabelt i 3 set. Vinsten var ett faktum och det var många år sedan sist som laget var i semifinal. Matchresultatet blev till slut 4-1 och Tennis Sverige var nöjda. Glädjande så var det många medlemmar som ej hade sett tennis på denna nivån och vi bestämde att såklart så skall vi se semifinalen den 21 sep. Maj: 20-27 så spelades det ELITE LADIES på våran fina anläggning nere vi Strandbaden. Detta är en 10.000-dollars tävling för kvinnor som
försöker att nå de stora arenorna runt om i världen. Tillsammans med
Svenska tennisförbundet så arrangeras denna turnering där det glädjande
kom spelare från ett 15 tal olika länder. Juni: 1-3 så spelades det Kalle Anka Cup, där man först möter spelare från hela Halland i åldern under 11, 13 och 15 år. Vinnarna går till en Sverigefinal i Båstad där man har det riktigt roligt under en hel vecka. Stort Grattis Fanny Lundsgård som vann sin klass och till Carl- Philip Lindqvist som blev tvåa i sin klass. Tack för hjälpen ni som var där och gjorde ett handtag, guld värt. Juli: 5-15 Strandbadsturneringen, våran klassiska tennisturnering som lockar de bästa att komma. Det spelades över 500 matcher i olika klasser. De första 4 dagarna spelades inte en boll på gruset för det öste ner. Spelare, föräldrar och tränare hade god förståelse av att FTK- organisationen sattes på prov. Stort tack till eldsjälar, sponsorer och de tennisklubbar som lät oss låna inomhusbanor. Resultat som gläder en FTK: are var Rebecka Persson vinst i FS-18 och FD-18 även en semifinal i DS elit. Fanny Lundsgård FD-16 vinst. Erika Hansson FS-12 semifinal. Tim Göranson HSB semifinal, PS-18 final och PD-18 vinst. Jonathan Greczula kommer att minnas sin vecka som en bland höjdarna i sommar med tanke på dessa resultat som följer. SommarTourfinal, HSB final, PS-18 vinst och PD-18 vinst stort GRATTIS till er alla. Erik Andersson vinst herrar B Efter 20 år av
spel på filtmatta så lades det nytt golv som heter GreenSet, ett underlag
som gynnar tennisspelet för det är långsammare och skonsammare för
kroppen. Det blir mer spel som innebär att man blir mer vältränad. I slutet av
augusti så var golvet lagt och alla tennisälskare ville vara först att
spela. I augusti
spelades det Junior-SM på olika platser runt om i landet. Glädjande var
att Calle har mött
Sveriges nr 1Niman Madani tre ggr och knappt fått game, men denna finalen var
han nära att skrälla ordentligt. Resultatet blev 6-0 3-6 7-6, där Calle
hade 3-0 i avgörande set. Detta var första gången som Niman hade släppt
set mot någon jämnårig svensk. Stort Grattis
Calle. I september så
åkte ca Hög stämning,
det tuffaste motståndet man kunde tänka sig och spänd förväntan. Pim-Pim
Johansson-Andy Roddick 0-3 servarnas match. Thomas
Johansson- James Blake 3-1 vilken underhållning. Björkman/Aspelin-Bröderna
Bryan 0-3 vilket dubbelspel oj oj oj. Björkman-Roddick
0-3 amerikanen var i storslag hela helgen och det syntes. Aspelin-Blake
0-2 Unga som äldre
var nöjda att få se fredagsmatcherna och USA var helt enkelt för bra. Finalen mot
Ryssland i USA vann amerikanarna enkelt med 5-0. Den 1 november så
började Dobrivoje Dobben Stanojevid som tränare i FTK, han har varit chefstränare
i Norrköping i 15 år. Jag och Falkenbergs tennisklubb ser fram emot att
driva verksamheten framåt. Ni medlemmar kommer att få en närmare
presentation av honom senare. Från den 9-25
november spelades det ELITSERIEN damer. Det var första gången som FTK
spelade på denna höga nivån. Motståndet var
av yttersta klass där bl a Vårt lag bestod
av dessa tjejer Rebecka Persson, Fanny Lundsgård, Lina Falk, Camilla
Lundberg, Helene Auensen och Johanna Forsberg. Tjejerna kämpade
oerhört tappert och vi skrällde match efter match. KLTK - FTK 3-3 SALK - FTK 3-3 FTK - Upsala
Studenter 1-5 Malmö Bellevue
- FTK 3-3 FAIR
PLAY -FTK 4-2 ULLEVI
- FTK 2-4 Dessa resultat
innebar att Göteborgsklubbarna åkte ur serien och Malmö Bellevue vann mot
SALK i finalen med 5-1. Det var riktigt
roligt att få arrangera en hemmamatch mot Upsala Studenter där vi hade en
invigning utav vårt nya golv och mycket folk kom för att stötta vårt
damlag. Som ni säkert
har läst i tidningarna så fick damlaget årets idrottspris utav Kommunen,
det var naturligtvis mycket oväntat. Det ni gjorde
tjejer är FTK väldigt stolta över, ett stort TACK. Vi ser nu fram
emot EKÄNGENS Minicup den 28 dec och vår Trettonhelgsträff den 2-5 jan. Till er alla, ha
en riktigt skön jul och ett gott nytt år! från Patrik och Dobben. Patriks sida 3 (2007-03-29) HEJSAN ALLA FTK -MEDLEMMAR!Jag hoppas att ni medlemmar är inne på våran hemsida, för där får ni den mesta delen av FTK:s information. Även positivt att se på Svenska Tennisförbundets hemsida för att hålla sig ajour om vad som sker inom svensk tennis.
Som ni säkert har förstått så skriver jag om något ämne som kan hjälpa er med erat tennisspelande, denna gången blir temat MOTORISK INLÄRNING OCH KONTROLL. Inledningsvis så innebär all idrott någon form av rörelser. Den som har kontroll över sina rörelser har naturligtvis ett klart försprång jämfört med den som inte har det. Inom idrotten beskrivs rörelser i ord som teknik och koordination. Ett mer vetenskapligt uttryck är motorik. Att lära sig en rörelse kallas för motorisk inlärning och att ha kontroll över sina rörelser kallas för motorisk kontroll. Den motoriska inlärningen och kontrollen har ett starkt samband med koncentration och uppmärksamhet. Vi bör därför förstå hur vår uppmärksamhet fungerar. UPPMÄRKSAMHETENS BEGRÄNSNING Vi överöses med en massa information, intryck, händelser och olika tankar. Hjärnan klarar inte av att uppmärksamma allt det som händer inom och omkring oss. Det finns en begränsning för hur mycket vi kan ta till oss. Därför måste vi hela tiden välja vad vi vill använda våran uppmärksamhet till, och sedan koncentrera oss på uppgiften. Detta val görs antingen medvetet eller omedvetet, frivilligt eller ofrivilligt. Exempel: En fotbollsspelare har en massa information att ta hänsyn till. Motståndarlagets spelare som hela tiden försöker att ta bollen ifrån dig eller täcka upp passningsvarianter, medspelare som försöker springa sig fria, en publik som skriker och sina egna tankar och känslor. Dessutom måste individen ha kontroll på sina egna rörelser, dvs sin löpning och tillslag på bollen osv. Man kan ej uppmärksamma exakt vad alla motståndare och medspelare gör. Om uppmärksamheten är på publikens skrik får det direkt negativa konsekvenser för dribblingen som man vill göra. Om man har full uppmärksamhet på dribblingen så hör man inte vad publiken skriker. Eftersom all information inte är lika viktig gäller det att rikta sin koncentration på det som är intressant. AUTOMATISERING. Hur kan det komma sig att vissa idrottare verkar kunna uppmärksamma fler saker samtidigt än vad andra klarar av? I stor utsträckning kan man svara på detta genom automatisering, ju mer man tränar in en rörelse desto större automatisering skapas. Försök och tänk på hur långt ni har kommit i eran automatisering. Tänker ni, hur var det nu jag skulle hålla i mitt racket, eller tänker ni var skulle jag placera bollen, eller om jag slår min serve där, så händer detta? Stor skillnad hur nära tankarna är hos oss eller hur? Koncentrera sig på rätt saker är lätt att säga men svårt att få till, naturligtvis skiftar det från situation till situation och från idrott till idrott. Hur hinner Roger Federer t.ex. ta en serve som kommer emot honom i över 200 km/t? Man kan ju tro att han har mycket bättre reaktionsförmåga en oss andra levande turister. Det har gjorts undersökningar och tester som visar tvärtemot. Däremot så koncentrerar de sig på andra detaljer än vad mindre duktiga spelare gör. De är bättre på att förstå tidiga ledtrådar om var bollen kommer att hamna. T.ex. vinkeln på racketen, uppkastet. Även servarmens rörelse före bollträffen ger information om var bollen landar. Tankemässigt har de ett försprång gentemot oss andra som gör att de kan reagera tidigare. Något som vi kan ta med oss i våran idrott är hur elitmaratonlöpare koncentrerar sig. Det har forskats relativt mycket om detta. Den stora frågan har varit om de koncentrerar sig på yttre faktorer som inte har med löpningen att göra, för att förtränga tankar på smärta och trötthet (dissociativ stil ) eller om de koncentrerar sig på inre faktorer, t.ex. löpteknik, kroppstemperatur eller känslor (associativ stil ). Resultaten är tvetydiga. Det verkar som om det finns för och nackdelar med de olika stilarna. Fördelen att förtränga smärta är att man därigenom orkar mera. Denna stilen anses vara den bästa för löpare som inte anses vara elitlöpare och för de som ogillar löpning. Fördelen med den andra stilen är att man tidigare känner när smärtan är för stor. På så sätt kan man undvika skador. Dessutom kan koncentrationen på löptekniken vara så bra så att den kan ändras till ett mer energisnålt löpsteg, vilket i sin tur leder till att man orkar mer. Positiva associationer, t.ex. mina ben känns lätta eller tennisracket känns lätt, har också en positiv inverkan. Forskningen visar att elitlöpare ofta skiftar mellan stilarna under ett lopp TRE STADIER I MOTORISK INLÄRNING. Det tankemässiga, det motoriska och det självgående stadiet. I det första stadiet tar man till sig information om hur rörelsen ska se ut. Man kan se på andra eller få en tränare som instruerar muntligt. I detta stadiet av inlärningen krävs att man har full koncentration på vad och hur man utför rörelsen. Ofta delar man in rörelsen i olika delar. I detta stadium kännetecknas av att man har medveten kontroll över rörelsen. Efterhand som man lär sig rörelsen sätter man ihop de olika delarna till en helhet. Man behöver inte längre vara medveten om alla detaljer i rörelsen utan endast små justeringar behövs. Detta kallas det motoriska stadiet. Efter lång tids träning är rörelsen så inlärd att man inte längre behöver vara medveten om vad och hur man gör. Detta kallas det autonoma eller självgående stadiet. Utförandet går automatiskt och utan ansträngning. Man kan släppa den medvetna kontrollen men kroppen utför ändå det den lärt sig. Idrottare har säkert upplevt att under perioder där allting stämmer perfekt är man inte medveten om hur man gör. Allt går för sig självt. Det bara flyter på. När man ser elitidrottare utföra sina prestationer så ser de så avspända ut, och det stämmer att de är mer avspända i de s.k. antagonistmusklerna, dvs. de muskler som motverkar en önskvärd rörelse. För oss som kan tycka det är lite jobbigt på tennisbanan ibland, så innebär det att vi gasar och bromsar samtidigt och då blir det ej en avspänd teknik. Sammanfattningsvis så är snabb feedback, slumpmässig träning och rutiner några av de träningsmetoder som är till stor hjälp vid teknikinlärning. Sen ska man tänka på att utveckling inom idrotten sällan är kontinuerlig, utan snarare kommer språngvis och att inlärning ofta tar tid är viktiga insikter för den som vill bli riktigt bra. Den som kan acceptera detta har lättare att ta sig igenom de tunga perioder då man tycker att man står still i utvecklingen.
Lycka till med erat tennisspelande och ha kul ute på banan. Vänliga tennishälsningar Patrik Patriks sida 2 (2006-12-12) Patriks sida 2Hejsan alla tennisintresserade!Tänk vad tiden går, snart är det jul och var är snön? Klubben arbetar för högvarv och det har varit många roliga aktiviteter där dessa kan nämnas. · Klubbutbyte mellan FTK-HÖRSHOLM/RUNGSTEDT den 3-5 nov. Vi var 24 spelare i olika åldrar från 9-16 år som åkte till Danmark för att spela matcher. Alla ni ungdomar kämpade och spelade bra tennis, men danskarna var bättre än oss denna gången. Kul resa med många goda minnen, STORT TACK till HRT. · A-laget Damer har under ett antal sammandrag spelat Div 1 tennis. De som har spelat är Karin Lundmark, Rebecka Persson och Fanny Lundsgård. Efter fantastiskt bra spel och offervilja stod de slutligen som vinnare av serien. FTK-Partille Tennis 4-0 FTK-Vänersborg TK 4-0 FTK –Lidköpings TK 3-1 FTK-KFUM Borås 3-1 FTK-ATL Lund 3-1 FTK- Tabergsdalens TK 1-3 FTK-Växjö TS 3-1 Nästa år spelar Damlaget i Elitserien mot dessa lag SALK, KLTK, GLTK, Ullevi TK, Fair Play TK, Malmö-Bellevue och Uppsala studenter TK. STORT GRATTIS. · Klubbutbyte mellan FTK- PIXBO TK den 8 dec. Göteborgarna kom med 8 st flickor och pojkar i åldrarna under 12 år för att spela småmatcher mellan kl 18-22. Vi hade 11 st spelare som kämpade och hade det roligt tillsammans. Alla game som man vann samlades till laget och slutligen vann FTK med 196-147. Oj, oj, vad spännande. STORT TACK till alla er ungdomar och föräldrar. · FÖRDEL HALLAND en spelform där Hallands tennisförbund har tagit ut spelare från olika klubbar. Åldrarna är 11,12,13. Från FTK hade vi i år 11 st spelare. Det spelades i våran tennishall under lördagen den 9 dec. STORT GRATTIS till er som blev uttagna. · A-laget herrar vann serien inomhus och gick upp till Div 2. De som har spelat är Erik Andersson, Tim Göranson, Johan Nyman och jag. FTK- Karlshamns TK 4-0 FTK-Kalmar TK 4-0 FTK- Kristianstads TK 4-0 FTK-FAIR PLAY TK 4-0 FTK- Växjö TS 4-0 FTK-Åhus TK 4-0 FTK-YstadsTK 2-2 STORT GRATTIS killar, bra genomfört. · Tränaravslutning den 12 dec med alla duktiga tränare som hjälpt mig under hösten. · Glöm ej att anmäla er till FTK:s MINICUP i åldrarna under 8, 10 och 12 år. En rolig spelform med minitennis över låga nät och små racketar. · Trettonhelgsträffen den 2-6 januari. Kul tävling för alla juniorer, där vem som helst i TennisSverige får vara med. · Avslutningsvis information om vad som händer innan jul: Lördagsträning med julkul den 16 dec. Vardagsträning med julkul hela veckan, med 22 dec som sista speldag. Tennisen startar MÅNDAGEN den 8 januari och första LÖRDAGEN är den 13 januari. HA EN RIKTIGT GOD JUL
OCH ETT GOTT NYTT ÅR JULKRAMAR Patrik. Jag bifogar också en skrift om tennisspel och tankar däromkring. En fortsättning från oktober som förhoppningsvis ger en del matnyttigt för ung som gammal.
|
|
Falkenberg 2006-12-12
Av sportchef Patrik Börjeson. Vad styr behov och motiv?Basala behov Det finns olika nivåer av behov, i botten finns det de basala behoven i form av sömn, mat och kärlek. När människan utvecklats som individ har hon fått högre nivåer av behov som: ü Trygghet ü Samhörighet ü Uppskattning ü Maximal utveckling. Detta har skett både genom årtusenden av mänsklig evolution, men också som en ökad livserfarenhet hos den enskilde individen från nyfödd till vuxen. För att individen skall vara motiverad till att uppnå de högre nivåerna, exempelvis målmedvetet kämpar för att uppnå sitt prestationsmax i någon idrott så måste nivåer som social trygghet, mat för dagen osv. uppnås. Det som bl.a. skiljer människan från andra djur är förmågan att medvetet kunna se dessa nivåer i ett tidsperspektiv. Din prestation vinner t.ex. säkert på om du inte kommer helt nyvaken eller mätt till en viktig tävling. Endorfiner Andra system i hjärnan som kan tänkas reglera vår motivation till fysisk aktivitet är de s.k. endorfinerna. Det är äggviteämnen som bildas i nervsystemet och binder sig till specifika receptorer i nervsystemet. Fysisk träning ökar bildningen av endorfiner. Dessa har morfinliknande egenskaper, de kan verka smärtlindrande, lugnande samt även öka det allmänna välbefinnandet. Det förklarar sannolikt en del av de positiva känslor som förknippas med träning. Positivt och negativt med inre och yttre motivation När man ägnar sig åt en sysselsättning, för att denna i sig ger någon form av tillfredställelse, exempelvis småkillar som fightas om en boll, kan man kalla det för inre motivation. Detta till skillnad från yttre motivation, dvs. att man uppnår något mer än själva situationen ger, t.ex. man belönas för en viss prestation. Om du i mitt exempel skulle säga till pojkarna att de istället för att oplanerat kämpa om bollen, ska försöka fånga den och lägga den i en korg, och för varje gång de lyckas får en krona, har du skapat yttre motivation. Chansen finns att det utvecklar ”spelsinnet” mot en viss idrott, och några av pojkarna kanske finner en större tillfredsställelse i denna aktivitet. I synnerhet gäller detta om du inför ett helt nytt moment, där barnen inte själva tidigare har hunnit skaffa sig någon inre motivation. Men risken att det rakt motsatta inträffar är säkert minst lika stor, dvs. att ”spelglädjen” dödas, åtminstone om man i sin pedagogiska iver använder yttre belöningar för ofta. Det har visat sig att yttre belöning istället kan minska motivationen och i synnerhet om belöningen upphör efter ett tag. Alltså när du tröttnat på småpojkarnas bollekar eller dina enkronor tagit slut och du går därifrån, så ger vare sig korgplaceringen eller den spontana leken med bollen tillräcklig tillfredställelse. Även den inre motivationen har försvunnit och pojkarna sticker iväg och gör något annat. I detta den vuxnes sätt att ”förvandla lek till arbete” och därigenom skapa överdriven motivation, oftast motarbetar motivationen, känner vi nog igen oss både som föräldrar, ledare och barn. ü Den obligatoriska frågan som ställs i segerintervjuer är: ”varför vann ni?” eller ”vad var det som avgjorde?". Svaret från idrottaren är nästan alltid: ”Vi ville verkligen vinna” eller ”vi hade den rätta viljan”. Så högt upp i våra medvetanden har psykets betydelse för prestationen nått. Man hör mer sällan segraren säga ”Jag var bäst” eller ”Vi var bättre fysiskt förberedda”. ü Har viljan verkligen en så avgörande roll för prestationen, och hur gör man i så fall för att få ”bättre vilja än sin motståndare”? En vis man sa: ”Det jag tycker bäst om är att spela och vinna, det näst bästa är att spela och förlora”. RESULTATMÅL OCH KÄNSLOMÅL.När man pratar om motivation så är det viktigt att nämna dessa olika mål. Såväl kända idrottare som andra presterare, t.ex. författare och musiker, vittnar om att det inte bara är strävan efter seger eller berömmelse som stimulerar och driver, utan väl så ofta strävan mot den perfekta prestationen samt själva strävan i sig. Det finns många exempel, men jag kan ju nämna ett, sprintern Donovan Bailey, dubbel OS-guldmedaljör 1996 anger som motivation att fortsätta att han vill försöka finna ”ett idealtillstånd” i löpningen. För att kunna prestera maximalt måste man älska striden mer än resultatet. Hur tänker jag vid kampsituation? Det är i en tävlingssituation bättre att rikta in sitt mål på att göra en hundraprocentig prestation framför att ha målsättningen att vinna en tävling eller slå ett visst lag. Motståndarens prestation kan du ju ofta inte påverka, annat än genom att göra en god insats själv. Genom att ”begränsa dig” till att ”bara vinna”, dvs. bara prestera lite bättre än dina motståndare, (vare sig det gäller antal poäng, mål eller sekunder), har du kanske inte utnyttjat din maximala kapacitet. På så sätt kan du ha byggt upp psykiska spärrar redan innan tävlingen börjat. Detta är sannolikt en av förklaringarna till att så många matcher är jämna. Påfallande ofta i Davis Cup i tennis eller ishockeyslutspel blir det ofta 3-2 i matcher. Inte sällan kommer avgörandet först i femte set respektive i sudden death. Så kallade omöjliga upphämtningar är inte heller ovanliga. Den som leder nöjer sig med att vinna och slår omedvetet av på takten. Om målet är att slå en viss poängsumma istället för att förutsättningslöst prestera så bra som möjligt riskerar idrottsutövaren att stirra sig blind på ett poängmål eller resultatmål. Det är vanligt att tekniken ”låser sig” när hjärnan överlåter åt kroppen att på bästa sätt utföra det den tidigare övat in. Resonemanget ovan utesluter inte att man i sitt idrottande sätter upp olika mål och delmål och använder s.k. målbildsträning = träning i att skapa mentala bilder av det mål man vill uppnå. Men framför allt i idrottsgrenar med stort inslag av teknik och/eller finmotorik är risken uppenbar att målet missas om det är för fixerat. Att som Sergej Bubka, stavhoppare ”på beställning” sätta det ena världsrekordet efter det andra, gör bara en person som har en fantastisk psykisk styrka. Fundera på ett idrottsminne som skänkt dig glädje. Helt säkert kan du än idag beskriva i detalj hur det kändes, eller hur? Men hur är det med resultatet eller placeringen? Kan du redogöra för dessa...? Det verkar som om känslan har lättare för att stanna i minnet än resultatet. Strävan efter att få våra behov tillfredställda, att stimulera våra hjärnors belöningscentra, är alltså något medfött. Lustkänslorna efter en god måltid eller ett snyggt fotbollsmål är likartade och är något som har bidragit till att föra oss som människosläkte framåt under årtusenden av utveckling. Den som har sprungit snabbast ute på savannen har fått den ”godaste köttbiten”. Att lösa olika typer av uppgifter, att vara kreativ belönas med rent fysiologiskt framskapad njutningsupplevelse, ett VÄLMÅENDE. Med vår uppväxt och uppfostran har vi lärt in ett mer sofistikerat förhållande till dessa upplevelser. Genom upplevelser och erfarenheter lagrade i våra minnen vet vi att vissa förmågor leder till uppskattning, och vi har också fått förmågan att föreställa oss den framtid när belöningen utdelas. Till skillnad från grottmänniskan använder vi då kanske inte klubban till att snabbast möjligt förvandla vår omgivning till föda. Istället brukar vi den till att sänka den avgörande putten i golf eller passerslaget som ger seger, prischeck, applåder, sponsorkontrakt eller imponerande blickar i klubbhuset efteråt. Fråga dig själv: Varför presterar du? Fundera en stund och svara själv på frågan varför du presterar! VAD HÄNDER I KROPPEN VID NERVOSITET, RÄDSLA OCH ÅNGEST?Varje människa har någon gång varit rädd, orolig eller nervös. Dessa känslor är funktionella, eftersom de syftar till någon förändring hos individen. På samma sätt som smärta ska få dig att flytta handen från den varma spisplattan innan handen förkolnas, ska rädsla få dig att fly från en hotande fara alternativt försvara dig på ett effektivt sätt. Nervositet ska få dig att skärpa din hjärna och kropp för att du skall kunna ge ditt bästa, exempelvis inför en viktig tävling. Hur kroppen reagerar De kroppsliga signaler som du ofta förknippar med dessa känslor är effekter av människokroppens fantastiska förmåga att mycket snabbt trimmas till att göra ett gott jobb i sådana situationer. Exempelvis ökar hjärtats frekvens samtidigt som blodet omfördelas i kroppen så att muskler, hjärta och hjärna får maximalt med syre och energi. Samtidigt ställs mag-tarmkanalen ” på sparlåga”. Du märker dessa omställningar i din kropp genom hjärtklappning, muntorrhet eller kanske som ”fjärilar i magen”, känslor som du lärt dig att förknippas med rädsla eller oro. Allt detta sker, utan att du behöver tänka, via olika nervbanor i det så kallade autonoma nervsystemet samt via olika hormoner som utsöndras i blodet. Resultatet blir att såväl din fysiska som intellektuella prestationsförmåga förbättras. När du utsätts för något som gör dig rädd, orolig eller nervös startar snabbt och omedvetet en rad reaktioner i din kropp. Du kommer att reagera likartat vare sig det är en oväntad fara, exempelvis en framrusande älg framför din bil eller vid starten av en tävling som du kanske sett fram emot under en längre period. Men den tid du har på dig att reagera respektive förbereda dig kommer givetvis att kunna påverka graden av dina upplevelser. Detta kamp- och flyktbeteende är alltså något som följt människan under tusentals generationer. Vårt moderna samhälle, med dess olika stimuli och krav, utgör i dessa sammanhang endast en mycket kort tidsperiod. Kroppens nervsystem Via det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet går signaler till bland annat hjärtat, blodkärl i njurar, muskler och hud samt magtarmkanalen. Via den viljestyrda delen av nervsystemet ökar muskelspänningen. Genom ett flertal ”stresshormoner”, framförallt adrenalin och kortison förstärks dessa signaler till en stor reaktion i kroppen. Dessa består i att hjärtats takt och pumpförmåga ökar, blodtillförseln till hjärtat, hjärnan och musklerna ökar, andningen ökar för att höja syretillförseln, medan magtarmkanalens aktivitet minskar. Kroppens bränslereserver börjar frisättas. Intellektet skärps genom ökad psykisk vakenhet. Kroppsvatten sparas och du som kropp är redo för ansträngning likt en fulltankad FORMEL 1-BIL, stå på: där gick starten. Om då rädslan eller oron blir särskilt stark kan man tala om ångest. Får du ångest vid tävlingsögonblicket så blir prestationsförmågan klart försämrad. Detta har skett alla idrottsmän och kvinnor, det kan jag lova er. Och det är inget att skämmas över. Ett laddat ord i idrottskretsar Vid ”prestationsångest” finns en skillnad mellan å ena sidan idrottarens upplevda förmåga och å andra sidan de förmodade krav och förväntningar som ställs. Målet är att symtomen ska vara en drivkraft till förändring. Genom att antingen kraven minskar eller förmågan ökar försvinner ångesten. Ett bevis för det funktionella med att man inför en prestation kan känna nervositet är den så kallade 50-50 regeln. Det visar sig nämligen att man presterar som bäst om man inför en match bedömer sin chans att vinna lika stor som risken att förlora. I denna situation är man antagligen ”lagom” nervös och mest motiverad. v All nervositet är inte av ondo. Syftet med den anspänning i kropp och knopp som nervositeten på olika sätt skapar är att öka prestationsförmågan. v Det gäller att finna sin "lagom" anspänningsnivå. Den varierar mellan olika idrottare och med olika typer av idrottsprestationer. v Själv känner du säkert igen den goda formen av nervositet, det vill säga när du känner dig tänd och har gott självförtroende. Det kallas att man är i ett flyt där du knappt vet var du är någonstans. Du hör och ser knappt vad som sker runt omkring dig, för du är så fokuserad på just din uppgift. BEKÄMPA TVIVLET!v Såväl verkliga händelser som tankar lagras i din hjärna, associationer skapas lätt mellan olika situationer. Vad som sker kring dig kan du inte alltid påverka. v Dina tankar kan du däremot lättare försöka styra åt det positiva hållet, eller åtminstone motverka de negativa tankarna. Påfallande ofta blir just upprepade negativa tankar, liksom positiva till en verklig händelse: nu får jag inte missa denna straffen, eller nu får jag inte göra dubbelfel, och så missar man. v Tänk istället enligt det som är ditt självklara mål att nu slår jag andraserven rakt in i magen på honom. Nu tänker jag positivt och det är härligt Jag tror ni alla som tävlat en del har tänkt tankarna, ”oj oj oj vad de andra spelarna ser goda ut, jag känner mig liten, långsam, vilken hög ranking hon har” osv. Tänk istället på ett ödmjukt sätt att vad kul det ska bli att få visa upp sig för alla dessa människor. De har kommit för att se på just mig. Den spelaren måste spela riktigt bra idag för att slå mig för jag är i god form. Det finns inget dåligt väder som kan stoppa mig, inga dåliga banor, det ska bli intressant att se hur min motståndare klarar av dessa svåra förhållanden. FRÅGA DIG SJÄLV VAD ÄR JAG NERVÖS FÖR?”Negativa tankar pickade på mig som en hackspett hackar i ett träd. Till slut ramlar trädet. Min egen hjärna motarbetade mig.” Greg Norman (Australiensisk golfstjärna) sa detta i en TV- intervju efter hopklappningen i slutrundan av US Masters 1996. Greg Norman uppträdde efteråt som en stor förlorare. Han gratulerade hjärtligt segraren Nick Faldo och ställde upp på en timslång presskonferens. För sitt uppträdande hyllades han trots förlusten som en hjälte, han fick massvis med positiva brev från hela världen, även från golfkollegor. Slut för denna gången. /PB
|
|
Patriks sida
1
(Se även ATT BESEGRA SIN RÄDSLA) Falkenberg 2006-10-18 HEJSAN ALLA TENNISINTRESSERADE! På denna sida kommer jag att skriva en
gång i månaden, med information av olika slag eller teman som kan
hjälpa er i tennisspelet. 2005 DECEMBER: Övertog träningen efter
Daniel och David 2006 JANUARI: Klubben arrangerar Trettonhelgsträffen med gott deltagande. FEBRUARI: Läger i Båstad för åldern 12-18. David och jag hade en trevlig resa med 17 st utav våra juniorer. MARS: Klubbutbyte med Pixbo TK, 12 st utav våra juniorer i åldrarna 10-13 år spelade singel och dubbelmatcher. Vi blev väl omhändertagna, hoppas ni kommer ihåg att vi slog dem både i tennis och i fotboll. Stort tack till er i Pixbo. APRIL: Öppen Påskträning. Slutspel
för Flickor 18 år i lag (GLTK) En god 3 plats. Tjejerna som var på
laget var Karin Lundmark, Åsa Werner, Olivia Norström Rebecka Persson,
Fanny Lundsgård, Linnea Lundgren, Nina Werner och Beata Kollmats. Ledare:
Åsa Spängs och jag. MAJ: Klubben arrangerar Internationell
damtennisturnering Elite Ladies Open. Samtidigt så står även klubben för
KALLE ANKA-arrangemanget där vi har Fanny Lundsgård, Carl- Philip
Lindqvist och Erika Hansson som vinnare i sina klasser. JUNI: Tävlingsbevakning under Båstad
12, 14, 16 och 18 års klasser. JULI: Strandbadsturneringen på våra
fina grusbanor med ett fantastiskt väder och startfält. AUGUSTI: Tävlingsbevakning I Båstad
(SM) under 12,14,16,18. ANDRA AKTIVITETER eller saker som jag har
varit involverad i under denna tid hos FTK är:
Detta är ju som ni förstår bara en
liten del utav vad en tennisklubb håller på med, men utan er anställda,
tränare, medlemmar såsom föräldrar och ungdomar som hjälper till kan
inte FTK ha en så hög tennisaktivitet. Ett stort tack till er alla som hjälpt mig under denna tuffa tiden. Nu ser vi framåt, och tänk på att det är gula bollar vi håller på med. Vänliga hälsningar
|
